Året som var, året som kommer.

År 2017, det mest speciella året i mitt liv. Ett år av glädje, längtan, frustration, smärta, vila, trötthet och lycka. Året jag var gravid. Året jag blev mamma. Året vi fick vår fina fina Vera. 
 
Det här året blev ett år då hela vårat liv förändrades. Vi blev föräldrar. Från att vara "jag-centrerad" till att vara tvungen att ge allt till Vera, Vera blev vårt liv. Att bli förälder kräver att du helt plötsligt inte kan prioritera dina behov först utan ditt barns. Du kanske förstår det lite grann innan du blir förälder men du kommer verkligen förstå det då. Det är värt det. All glädje du får tillbaka<3
 
 
Nu är det 2018. Smaka på det. 2020 var ju nyss framtiden med silverdräkter och robotar. 
 
Det går alltid att börja om eller starta på nytt men ändå ger ett nytt år eller en ny höst en motivation till förändring och förbättring. Vi vill att detta året ska bli ett år vi kämpar. Det låter kanske inte så kul men vi ser det som ett år att kämpa för goda saker i vårt liv. Vi vill kämpa för att vara bra föräldrar, kämpa för hälsa. L-G (vill numera heta bara Lars) ska kämpa för sitt körkort. Vi ska kämpa med vår relation till varandra och vår relation till Gud. Vi vill uppmuntra och bygga upp varandra istället för att tjata och gnälla (jag tar på mig den). Se varandra och varandras behov. 
 
Jag tror på detta året och det måste vi göra.
 
Gravidfoton: Miriam Hammarström
 
Vardagen | bebisblogg, foto, fotografi, gravid, mammaliv, tankar | |
Upp