Min kropp har utvärderats.
Att äntligen ta tag i det en har problem med. Efter att snart ha haft problem med foglossning, mer eller mindre smärtsamt, i ett år och smärtan tilltog igen bokade jag tid hos en fysioterapeut som var specialiserad inom obstetrik.
Hon konstaterade vissa saker och gav mig några små övningar tills nästa tillfälle. Hon var glad att jag styrketränade men avrådde mig att promenera mer än 20 min per dag. Tråkigt nu till våren men jag blir hellre bra över huvud taget. Vissa styrkeövningar som översträckning i ryggen och raka marklyft ska undvikas och mer träning för sneda och raka bukmusklen samt några övningar för kontroll av bäcken och knä.
Jag är inte orolig över att inte bli återställd men längtar såklart efter att kunna röra mig utan smärta. Det här var verkligen ingenting som jag tänkte på varken innan eller under graviditeten. Bra hälsa känns ofta som en självklarhet innan man själv drabbas. Fysksikt eller psykiskt.
I tisdags ledde jag det första styrkepasset i vår församling och jag är glad att jag kan göra det trots det här. Låt oss alla ta hand om våra kroppar vi har med de förmågor vi har. Vi vill ju ha dem hela så länge som möjligt, eller hur?
