Amma lite här, amma lite där.

Ja det här med amningen. Vilken stor fråga det är ibland. För mig är det ingen fråga utan bara något som görs. Ammar gör du inte för att provocera någon, amma gör du för att ge ditt barn mat när det behöver det. Sen kan du vara lite diskret och inte langa upp bröstet på bordet men snälla. Behöver ett barn amma så låt det. Titta åt ett annat håll om du stör dig eller inte vet hur du ska förhålla dig till det. 
 
I början tyckte jag inte om att amma. Kanske för att det var mest hela tiden och för att det gjorde fruktansvärt ont. Och då var jag osmidig, Lillan var osmidigt. Nu har vi kommit in i det och det är både praktiskt och mysigt för det mesta. Just nu känner jag att jag vill amma så länge det går och jag tror att det visar sig när både hon och jag fått nog.
 
Förutom alla bilder nedan med beskrivande text har jag ammat ett flertal gånger i bilen, på gudstjänst, bakom pianot när jag övade på scenen, i köpcentrum, i gymmet mm. Att jag valt att täcka min härligt stora vårtgård (det ordet??) är p.g.a att det måste inte finnas på stillbild för min del (:
 
Amma på en bänk i Hagaparken.
 
Amma på en bänk vid en äng.
 
I bilen på Bauhaus.
 
På utegymmet.
 
På tåget.
 
I omklädningsrummet.
 
Amma på öron-, näsa-, halsmottagning.
 
Amma på akuten.
 
 
Bild: https://thesnarkymama.files.wordpress.com/2014/04/breastfeeding-in-public-1024x763.jpg
Vardagen | amma, amning, bebisblogg, mammaliv, normalizebreastfeeding | |
Upp