Smärtsamt bullbak.
Det blev en vecka hemma med mildare förkylning. Huvudvärk har jag varje dag i princip pga. trötthet men förra veckan var det en mer hängig variant och mildare snuva med halskänningar. Nästäppan sitter ju kvar i nio månader om man har otur.
Att vara hemma en hel vecka kan vara så olika dag för dag och jag märker att när jag börjar dagen med skärmar så känns dagen mer meningslös över lag. Börjar jag däremot dagen med lovsång och att läsa bibeln så ger det så mycket mer. Det är också väldigt mysigt att sitta vid ett ordentligt bord med en stadig frukost och mysa i sig sin kaffe med ögonen läsandes.
Jag har nu fått jobba två dagar i klass och är ner på deltid vilket för mig innebär tre timmar om dagen. Det känns väldigt skönt och idag när jag kom hem hade jag inte så mycket ondare av bäckensmärtan än på morgonen. Jag förstörde det sock sen med att dels baka goda kanelbullar men sen framför allt ta med mig Lillan på springcykel och två påsar med grejer till Erikshjälpen. Jag har inte en chans när hon drar iväg på den! Och med trots i hela sin lilla kropp blir det inte lättare. Det var sista gången jag gjorde det på ett tag.
Sivgunnar rör sig i magen ordentligt och det ilar nedåt väldigt ofta. Skönt att den rör sig men gör gärna på något annat sätt snälla.
